Lite om Dublin
Många asylsökande som kommit till Frankrike från Sverige under 2023 har blivit Dublin. Det gäller både afghaner och andra nationaliteter. De allra flesta som kontaktar LAMSF är afghaner, vilket gör att mycket av vår information handlar just om svenskafghaner, men vi hjälper alla svensktalande flyktingar i Frankrike, oavsett nationalitet.
Det är sökningen på fingeravtryck i databasen EURODAC som avgör om man blir Dublin eller “normal”, inte vilket namn du uppger i kontakt med franska myndigheter.. Fingeravtryck finns kvar i systemet i 10 år. Det kan dock hända, även om det är ovanligt, att man blir “normal” trots att man har lämnat fingeravtryck i Sverige eller andra länder. Den första kontakten med franska myndigheter handlar om registrering av asylansökan, inte om asylskäl, men det är viktigt att vid den första kontakten med prefekturen berätta om man har familj i Frankrike eller andra länder i Europa.
Det händer inte lika ofta som tidigare att Frankrike skickar tillbaka dublinerade afghaner till Sverige. Samtidigt har det blivit svårare för afghaner att vinna i domstol vid överklagan av beslut om överföring till Sverige.
De flesta afghaner blir “normala” ändå, genom att vänta ut tidsfristen på sex månader, oberoende om Sverige begär tillbaka eller inte. Det händer, men är ovanligt, att Prefekturen (den lokala polismyndigheten) ger den dublinerade personen en flygbiljett till Sverige. Om det skulle hända dig, kontakta LAMSF.
De franska regionerna verkar ha olika inställning till att skicka tillbaka dublinerade afghaner till Sverige. Risken att skickas tillbaka varierar alltså beroende på var i Frankrike man är registrerad, men det är inget man kan välja själv. När man registrerat sig som asylsökande i Paris (lämnat fingeravtryck) får man efter en viss tid boende. Det kan gå väldigt fort, men det kan också ta flera veckor, ibland längre. Man kan få boende i Paris-regionen eller ute i landet. Det är inget man kan påverka eller bestämma själv. Om man får boende i en annan del av Frankrike blir man registrerad vid den lokala Prefekturen. Ens ärende flyttas då från Paris till den lokala Prefekturen.
Vissa departement har särskilda Dublin-boenden (till exempel i Strasbourg, i östra Frankrike). Hamnar du i ett särskilt Dublin-boende finns en viss risk att skickas till Sverige, men bara efter att Sverige begärt tillbaka dig. (Obs! Detta betyder inte att Sverige verkligen “vill” ha tillbaka den asylsökande eller att ärendet kommer att öppnas igen i Sverige. Det betyder bara att Sverige uppfyller sin del i Dublin-förordningen. På senare tid, i de få fall där Frankrike verkställt överföring till Sverige, har personen släppts på Arlanda, efter att personen lämnat en svensk adress och svarat ja på frågan att samarbeta, se nedan under rubriken “Överföring till Sverige.)
Håll kontakt med LAMSF. Det har hänt att polisen kommit och hämtat personer på sådana boenden dagtid.
Vissa prefekturer skickar oftare tillbaka dublinerade afghaner till Sverige: Strasbourg, Metz, Dijon, Besançon, Rennes och Rouen. Om du registreras av någon av dessa prefekturer är det bra om du har regelbunden kontakt med LAMSF och att du visar upp kallelser och andra dokument du får från prefekturen.
Andra prefekturer skickar mer sällan tillbaka afghaner till Sverige, till exempel Limoges och Saint-Etienne. Det finns säkert fler som vi inte känner till. Vi har inte hört om någon afghan som skickats tillbaka till Sverige från Bordeaux och Toulouse det senaste året
Dublin-processen
Om man blir Dublin får man alltså inte lämna in en asylansökan i Frankrike, eftersom Sverige, i enlighet med Dublin-förordningen, fortfarande har ansvaret för asylärendet. I bästa fall innebär det bara att vänta ut den tidsfrist Frankrike har på sig för att skicka tillbaka personen till Sverige, för att sedan bli “normal” och kunna lämna in sin asylansökan i Frankrike.
När en person blir Dublin mot Sverige frågar Frankrike först Sverige om Sverige vill ha tillbaka den asylsökande. Sverige brukar säga ja inom 1-2 månader. Detta betyder som sagt inte att Sverige verkligen “vill” ha tillbaka den asylsökande eller att ärendet kommer att öppnas igen i Sverige, bara att Sverige uppfyller sin del i Dublin-förordningen.
Prefekturen kallar sedan den asylsökande till ett möte för delgivning av detta beslut. Beslutsdokumentet heter arrêté de transfert aux autorités suédoises och är det officiella beslutet om överföring till Sverige. Frankrike har sedan 6 månader på sig att verkställa beslutet, från det datum då Sverige accepterade att ta tillbaka den asylsökande. Om Frankrike inte verkställer överföringen inom den tidsfristen och den asylsökande samarbetar genom att gå på sina möten på Prefekturen så ska personen sedan bli “normal” och få lämna in sin asylansökan i Frankrike. I praktiken kan det dock vara mer komplicerat och ta längre tid än 6 månader.
Tidsfrister för Dublinprocessen i praktiken:
- Från och med den dag man lämnat fingeravtryck så har Frankrike 2 månader på sig att fråga/förhandla med Sverige.
- Från och med att Frankrike frågat Sverige så har Sverige 2 veckor på sig att svara.
Så, efter högst 2 månader och 2 veckor är det bestämt om personen SKA skickas till Sverige.
- Från och med att det är bestämt att personen ska skickas tillbaka till Sverige – att Sverige svarat ja på Frankrikes fråga – så har Frankrike 6 månader på sig att verkställa beslutet, alltså att skicka tillbaka personen.
MEN, det är inte alltid den asylsökande får veta att Sverige har svarat Frankrike. Man kan säga att Frankrike egentligen har 6 månader på sig för att verkställa OCH för att meddela personen att hen ska skickas tillbaka till Sverige. Man kan alltså få vänta i 6 månader och sen få en arrêté de transfert (beslut om överföring), utan att man fått veta att Sverige svarat.
För att sammanfatta så kan man säga att när det gått 8 månader och 2 veckor från och med den dagen man lämnat fingeravtryck så kan man vara säker på att inte skickas tillbaka.
Att vara Dublin innebär alltså mycket väntan. Om man får ett beslut om överföring till Sverige (arrêté de transfert) har man möjlighet att överklaga, men det är tyvärr allt svårare för svenskafghaner att vinna i domstol. Om man överklagar och förlorar i domstol förskjuts tidsfristen och de 6 månaderna för att bli “normal” räknas då från datum för domstolsbeslutet, istället för från datumet då Sverige svarade ja på att ta tillbaka personen. Man “förlorar” alltså flera månader.
Under Dublin-processen kan man ändå förbereda sin asylansökan och samla relevant dokumentation (intyg om kristendom, konvertering, apostasi, hbtqi+, fysisk och psykisk ohälsa, västernisering…). Och förstås börja lära sig franska!
Beslut om överföring till Sverige (arrêté de transfert)
Det är inte ovanligt att som Dublin få ett beslut om överföring till Sverige. Det är ett dokument på minst 4 sidor, som man själv får skriva under.
Det går att överklaga, men det har blivit ovanligt för svenskafghaner att vinna i domstol. Om du har en annan nationalitet än afghansk och får ett beslut om överföring till Sverige, kontakta LAMSF så ska vi försöka ta reda på vad som gäller för ditt land.
Kallelser till Prefektur under Dublin-processen
Under Dublin-processen kallas man regelbundet till möten på Prefekturen. Det finns en viss risk att man tas i förvar och omgående skickas till Sverige, men det är idag (2023) relativt ovanligt att Frankrike skickar tillbaka afghaner till Sverige (när det skett har personen sedan släppts fri på Arlanda, läs mer nedan). I bästa fall händer inget och 6 månader från det datum Sverige svarade ja på Frankrikes fråga ska man bli “normal”.
Om du har en allvarlig sjukdom (exempelvis diabetes, PTSD, depression, tuberkulos) är det viktigt att visa upp intyg vid VARJE möte på Prefekturen. Det kan hjälpa för avdublinering. LAMSF kan hjälpa till att översätta läkarintyg, men intyg utfärdade av franska läkare är att föredra.
När du kallas till möten på Prefekturen, hoppas på det bästa, men förbered dig på det värsta. Det är idag (2023) ovanligt att dublinerade svenskafghaner tas i förvar, men det händer fortfarande. Smartphones är inte tillåtet på förvar, så ta med en mobiltelefon av äldre modell (ingen smartphone, ingen kamera, inget internet) och mynt för telefonautomat (finns inne på förvaret).
På förvar finns det alltid en förening som kan hjälpa de förvarstagna och man kallas också till möten med en domare. Domaren kan besluta att du ska släppas. Risken att vara kvar länge i förvar (månader) är mycket låg och risken att skickas tillbaka till Sverige är också mycket låg.
Var noga med vem du tar råd av och lyssnar på. Det går många rykten. Till exempel kan du få höra att om du inte samarbetar så kan du dömas till fängelse. Det är inte sant.
Överföring till Sverige
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Ut elit tellus, luctus nec ullamcorper mattis, pulvinar dapibus leo.
Det är som sagt relativt ovanligt idag (2023) att Frankrike verkställer överföring av afghaner till Sverige, men det kan hända.
När en dublinerad person skickas till Sverige, från Frankrike eller något annat land, flygs man oftast till Arlanda. Den svenska gränspolisen ber dig då att uppge en adress där du kommer att vara anträffbar. De frågar också om du vill samarbeta. Svara alltid ja på den frågan (det betyder inte att du vill åka tillbaka till Afghanistan). Om du inte lämnar en adress och om du svarar nej på frågan om att samarbeta kan du tas i förvar.
För mer info, gå med i vår systergrupp Paris Asylum Camp på Facebook. Där finns kunniga svenska hjälpare som kan ge mer information om vad som händer i Sverige och som kan ge stöd och information om du mot förmodan skulle tas i förvar.
“Dublin 18”
Om man inte “samarbetar” under Dublin-processen kan man bli klassad som avvikande (en fuite) vilket innebär att man förlorar boende och asylbidrag. Det är det som kallas “Dublin 18 månader”, eftersom man då måste vänta (utan asylbidrag och asylboende) i 18 månader innan man kan registrera en ny asylansökan (man räknas då som “normal”). Om man inte går på sina möten på prefekturen eller om man lämnar sitt boende räknas det som att man inte samarbetar och man kan då bli klassad som avvikande.
Det har hänt att personer lämnat sitt boende i panik efter att ha fått ett beslut om överföring och blivit Dublin 18 utan att vara förberedda. Det är viktigt att veta att det är mycket sällsynt att få tillbaka asylbidrag och boende när man blir “normal” efter att ha varit “Dublin 18”. Agera inte i panik. Kontakta LAMSF och berätta om din situation så kan vi hjälpa dig att bedöma olika alternativ.
Att överklaga beslut om överföring till Sverige
Man kan välja att överklaga beslut om överföring till Sverige, med hjälp av advokat. Som sagt ovan är det dock liten chans för svenskafghaner att vinna och om man förlorar tar det längre tid att bli “normal”. Om du kommer från ett annat land, kontakta LAMSF så tar vi reda på vad som gäller i din situation.
Om du väljer att överklaga kan LAMSF förmedla advokatkontakt. Det finns advokater som kan hjälpa till gratis. Dessa advokater accepterar l’aide juridictionnelle (kostnadsfri rättshjälp) och betalas alltså av staten.
Vid överklagan är det viktigt att kunna visa upp sina svenska avslagsbeslut, samt återreseförbud och kallelse till återvändarsamtal om det finns. Annan dokumentation (intyg av olika slag: kristendom, konvertering, apostasi, hbtqi+, fysisk och psykisk ohälsa, västernisering…) kan också vara relevant. LAMSF kan hjälpa till med översättning till franska.
Det vanligaste är att man har 2 veckor på sig att överklaga från det att man fått beslutet om överföring, men det finns ett undantag. Det kan hända att man också får ett annat dokument från Prefekturen som heter assignation à résidence (ungefär ”husarrest” eller att vara “under uppsikt”). Isåfall måste man överklaga inom 48 timmar. Assignation à résidence är en slags extra kontroll och innebär att man måste anmäla sig hos polisen på vissa tider.
Om man får assignation à résidence en fredag eftermiddag och vill överklaga måste man alltså hitta en advokat innan söndag eftermiddag. Det kan vara svårt eftersom de flesta advokater inte jobbar på helgen. Obs! Det har hänt, flera gånger, att Prefekturen säger att fristen på 48 timmar inte gäller under helgen. Det är inte sant: det är 48 timmar som räknas, vardag som helgdag. Vänta alltså inte till måndagen om du vill överklaga!
Om man inte hittar en advokat inom 48 timmar kan man lämna in en provisorisk överklagan (recours sommaire). Den kan man skicka in till domstolen med fax under helgen. LAMSF kan hjälpa till med detta.
Så om du får en arrêté de transfert och vill överklaga är det viktigt att du kontaktar LAMSF så snabbt som möjligt, speciellt om socialarbetaren på boendet inte är reaktiv och engagerad.
När överklagan är inlämnad är nästa steg förhandling i domstol. Domstolen heter Tribunal Administratif och motsvarar Förvaltningsrätten i Sverige. Obs! Förhandlingen handlar inte om asylskälen utan om Frankrike ska skicka tillbaka den asylsökande till Sverige eller inte. Vid förhandlingen är det advokaten som för den asylsökandes talan. Det finns tolk.
Om man vinner i domstolen så får man lämna in en asylansökan som ”normal”.
Om man förlorar i domstolen så har Frankrike sedan 6 månader på sig att verkställa beslutet (6-månadersfristen) från det datum som står i svaret från domstolen.