OS och Paralympics i PARIS juli-september 2024
Sommar-OS och Paralympics i Paris 2024 innebär:
- utökade gränskontroller
- ökad polisnärvaro i Paris och ökade kontroller
- evakuering av tältläger
- kraftigt höjda biljettpriser för kollektivtrafiken i Paris
Under våren 2024 har vi kunnat konstatera att de som registrerar sig som asylsökande i Paris-regionen sällan får boende i Paris-regionen. De allra flesta skickas vidare ut i landet, utan att kunna välja stad.
Att komma till Frankrike som asylsökande är alltid tufft, eftersom det tar tid innan man kommer in i systemet med asylboende och asylbidrag, men idag är det ännu hårdare än tidigare. Om du är säker på att du vill åka till Frankrike, vänta i Sverige tills OS och Paralympics är slut.
Om du inte kan vänta, förbered dig noga genom att välja var i Frankrike du ska registrera dig som asylsökande. Har du kompisar någonstans i Frankrike? Till skillnad från Sverige får man inte boende direkt som asylsökande i Frankrike. Det kan skilja sig åt mellan olika regioner och det är ofta en fråga om veckor, ibland månader. Om du har möjlighet till privat boende (t.ex. hos en kompis med egen lägenhet, inte asylboende) kan den bästa lösningen vara att registrera sig som asylsökande i den stad där kompisen bor och bo hos kompisen i väntan på asylboende.
Var i Frankrike ska jag söka asyl?
Asylprocessen skiljer sig mellan Paris-regionen Ile-de-France och de övriga regionerna. Skillnaden är att man i Paris-regionen Ile-de-France inleder asylprocessen med att ringa ett telefonnummer för att boka tid för att registrera sig som asylsökande, medan man i övriga Frankrike går direkt till en SPADA (Structure de Premier Accueil pour Demandeurs d’Asile – en mottagning för nya asylsökande). Att registrera sig som asylsökande i Paris innebär oftast att man får boende i en annan region. Man kan inte välja stad eller region och om man tackar nej får man inget annat boende.
Här finns en lista på SPADA i hela Frankrike. Listan kom ut 2022, så kontrollera adressen genom att googla “spada + stadens namn” för att vara säker på att informationen är aktuell.
Frankrikes fastland är indelat i 12 regioner. Varje region har en huvudprefektur, förutom Paris-regionen Ile-de-France där varje department har en egen prefektur. Kartan nedan visar hur franska myndigheter delat in landet i olika “Dublin-områden”, som i stort motsvarar de franska regionerna.
Under de senaste åren har vi kunnat konstatera att det finns skillnader i hur de så kallade PRD (Pôle Régional Dublin) i de olika regionerna tillämpar Dublinförordningen. Det går aldrig att säga någonting säkert, men i stora drag verkar det som att östra Frankrike (regionen Grand Est och regionen Bourgone-Franche-Comté) oftare än andra regioner faktiskt skickar tillbaka dublinerade asylsökande till Sverige. Alla regioner utfärdar visserligen beslut om överföring till Sverige, men de södra och västliga regionerna verkar inte verkställa dem lika systematiskt som de östra regionerna.
Normal eller Dublin?
Första steget i den franska asylprocessen är att lämna fingeravtryck. Det görs en sökning i EURODAC-systemet och om dina fingeravtryck kommer upp hamnar du i Dublinprocess, istället för i en “normal” asylprocess. Den första kontakten med franska myndigheter handlar om registrering av asylansökan, inte om asylskäl, men det är viktigt att vid den första kontakten med prefekturen berätta om man har familj i Frankrike eller andra länder i Europa.
De allra flesta asylsökande som kommer till Frankrike från Sverige blir Dublin. Det gäller både afghaner och andra nationaliteter. De allra flesta som kontaktar LAMSF är afghaner, vilket gör att mycket av vår information handlar just om svenskafghaner, men vi hjälper alla svensktalande flyktingar i Frankrike, oavsett nationalitet.
När man registrerat sig som asylsökande sköts det så kallade “materiella stödet” (bl.a. boende och bidrag) av den franska myndigheten OFII. Det är samma stöd för alla asylsökande, oavsett process (normal eller dublin).
När registreringen är klar får man ett dokument som heter attestation de demande d’asile (ATDA), antingen ”Dublin” (en procédure Dublin) eller ”normal” (en procédure normale).
Det motsvarar det svenska LMA-kortet, men är i A4-format, med foto, namn, underskrift och identifikationsnummer. Ta en kopia att bära med sig hela tiden. Fota också av det och ha det tillgängligt på mobilen. Originalet bör förvaras på ett säkert ställe.
Många kallar detta dokument för “récépissé”, men det är inte det rätta namnet.
I den “normala” asylprocessen lämnas den skriftliga asylansökan sedan in till OFPRA, det franska Migrationsverket som gör asylutredningar. Efter en tid kallar OFPRA den asylsökande till intervju i sina lokaler i Paris-förorten Val-de-Fontenay. Mer information om den normala asylprocessen finns längre ner på denna sida.
Under Dublinprocessen hanteras ärendet av Prefekturen, en polismyndighet med administrativ funktion. I Paris ligger OFII i samma lokaler som Prefekturen.
Dublinprocessen
Om du blir Dublin får du inte lämna in din asylansökan i Frankrike, eftersom Sverige, i enlighet med Dublinförordningen, fortfarande har ansvaret för asylärendet. I bästa fall innebär det “bara” att vänta ut den tidsfrist som Frankrike har på sig för att skicka tillbaka personen till Sverige, för att sedan bli “normal”. Detta brukar kallas “Dublin 6 månader”, även om det i praktiken kan dröja lite längre.
När en person blir Dublin mot Sverige frågar Frankrike först Sverige om Sverige vill ha tillbaka den asylsökande. Att Sverige svarar ja betyder inte att Sverige verkligen “vill” ha tillbaka den asylsökande eller att ärendet kommer att öppnas igen i Sverige, bara att Sverige uppfyller sin del i Dublinförordningen.
Under dessa sex månader händer i bästa fall inget annat under än att du blir regelbundet kallad till Prefekturen och får signera. Det kan också hända att du vid ett möte på Prefekturen får ett beslut om överföring till Sverige.
Beslut om överföring och överklagan
Beslutet om överföring till Sverige heter arrêté de transfert aux autorités suédoises. Det är ett dokument på flera sidor som bland annat innehåller det datum då Sverige svarade ja. Detta datum är viktigt eftersom Frankrike sedan har sedan 6 månader – från det datum Sverige svarade ja – för att verkställa beslutet. Om Frankrike inte verkställer överföringen inom denna tidsfrist och du samarbetar genom att gå på dina möten på Prefekturen så ska du sedan bli “normal” och få lämna in din asylansökan i Frankrike. I praktiken kan det dock vara mer komplicerat och ta längre tid än 6 månader.
När man får ett beslut om överföring till Sverige får man frågan om man vill samarbeta eller ej. Det gör ingen skillnad för risken att skickas tillbaka till Sverige, men det verkar som att risken att bli ställd under uppsikt (assignation à résidence, se mer information nedan) är större om man svarar nej på frågan om att samarbeta. Om man svarar nej kan det också bli ett argument för Prefekturen att senare klassa personen som avvikande.
Vid överklagan är det viktigt att kunna visa upp sina svenska avslagsbeslut, samt återreseförbud och kallelse till återvändarsamtal om det finns. Annan dokumentation (intyg av olika slag: kristendom, konvertering, apostasi, hbtqi+, fysisk och psykisk ohälsa, västernisering…) kan också vara relevant. LAMSF kan hjälpa till med översättning till franska.
Det vanligaste är att man har 2 veckor på sig att överklaga från det att man fått beslutet om överföring, men det finns ett undantag. Det kan hända att man också får ett annat dokument från Prefekturen som heter assignation à résidence (ungefär ”husarrest” eller att vara “under uppsikt”). Isåfall måste man överklaga inom 48 timmar. Assignation à résidence är en slags extra kontroll och innebär att man måste anmäla sig hos polisen på vissa tider, oftast en gång i veckan.
Om man får assignation à résidence en fredag eftermiddag och vill överklaga måste man alltså hitta en advokat innan söndag eftermiddag. Det kan vara svårt eftersom de flesta advokater inte jobbar på helgen. Obs! Det har hänt, flera gånger, att Prefekturen säger att fristen på 48 timmar inte gäller under helgen. Det är inte sant: det är 48 timmar som räknas, vardag som helgdag. Vänta alltså inte till måndagen om du vill överklaga!
Om man inte hittar en advokat inom 48 timmar kan man lämna in en provisorisk överklagan (recours sommaire). Den kan man skicka in till domstolen med fax under helgen. LAMSF kan hjälpa till med detta.
Så om du får en arrêté de transfert och vill överklaga är det viktigt att du kontaktar LAMSF så snabbt som möjligt, speciellt om socialarbetaren på boendet inte är reaktiv och engagerad.
När överklagan är inlämnad är nästa steg förhandling i domstol. Domstolen heter Tribunal Administratif och motsvarar Förvaltningsrätten i Sverige. Obs! Förhandlingen handlar inte om dina asylskäl utan om Frankrike ska skicka tillbaka dig till Sverige eller inte. Vid förhandlingen är det advokaten som för din talan. Det finns tolk.
Efter förhandlingen kan domstolen ge 3 olika svar:
- I bästa fall meddelar domstolen att beslutet om överföring ska ogillas och att du ska få en normal asylprocess. Frankrike har då inte längre rätt att skicka tillbaka dig till Sverige. Du får lämna in din asylansökan i Frankrike, i den normala asylprocessen.
- Det är också möjligt att domstolen ogiltigförklarar beslutet om överföring till Sverige, men skickar tillbaka ärendet till Prefekturen. Prefekturen har då en viss tid på sig att göra en ny bedömning och kan antingen bevilja en normal asylprocess, eller placera dig i Dublinprocess igen, och då också utfärda ett nytt beslut om överföring till Sverige.
- I värsta fall ger domstolen avslag. Frankrike har sedan 6 månader på sig att verkställa överföringen till Sverige, från datumet för domstolsbeslutet.
Det går inte att säga i förväg hur domstolen kommer att döma. Risken att förlora finns alltid, och om man förlorar tar det längre tid att bli normal.
Kallelser till Prefekturen under Dublinprocess
Under Dublinprocessen kallas du regelbundet till möten på Prefekturen för att signera. Om du fått ett beslut om överföring finns också en viss risk att tas i förvar och omgående skickas till Sverige.
Ha alltid med dina dokument när du har möte på Prefekturen: svenska avslag, intyg om din personliga situation: kristendom, konvertering, apostasi, hbtqi+, fysisk och psykisk ohälsa, västernisering… Om du har en allvarlig sjukdom (exempelvis diabetes, PTSD, depression, tuberkulos) är det extra viktigt att visa upp dina intyg vid VARJE möte på Prefekturen. Det kan hjälpa för avdublinering.
LAMSF kan hjälpa till att översätta dina svenska dokument. Kontakta oss gärna i början av Dublinprocessen så att vi kan göra översättningarna i tid.
Att tas i förvar
När du kallas till möten på Prefekturen, hoppas på det bästa, men förbered dig på det värsta. I värsta fall tas du i förvar (CRA – Centre de Rétention Administration). Det är ovanligt att dublinerade svenskafghaner tas i förvar, men det händer, särskilt i östra Frankrike.
Smartphones är inte tillåtet på förvar, så ta med en mobiltelefon av äldre modell (ingen smartphone, ingen kamera, inget internet) och mynt för telefonautomat (finns inne på förvaret).
På de franska förvaren finns alltid en hjälporganisation som de förvarstagna kan kontakta och man kallas också till möten med en domare. Domaren kan besluta att du ska släppas. Risken att vara kvar länge i förvar (månader) är mycket låg.
Var noga med vem du tar råd av och lyssnar på. Det går många rykten. Till exempel kan du få höra att om du inte samarbetar så kan du dömas till fängelse. Det är inte sant.
Överföring till Sverige
När en dublinerad person skickas till Sverige från Frankrike flygs man oftast till Arlanda. Den svenska gränspolisen ber dig då att uppge en adress där du kommer att vara anträffbar. De frågar också om du vill samarbeta. Svara alltid ja på den frågan (det betyder inte att du vill åka tillbaka till Afghanistan). Om du inte lämnar en adress och om du svarar nej på frågan om att samarbeta kan du tas i förvar.
För mer info, gå med i vår systergrupp Paris Asylum Camp på Facebook. Där finns kunniga svenska hjälpare som kan ge mer information om vad som händer i Sverige och som kan ge stöd och information om du mot förmodan skulle tas i förvar.
Att komma till Frankrike för andra gången
Vissa väljer att ta sig tillbaka till Frankrike efter att ha skickats till Sverige. När du registrerar dig som asylsökande i Frankrike för andra gången hamnar du i dublinprocessen på nytt och dublinfristen börjar om. Om du redan fått sjukförsäkring (CMU) är den fortsatt giltig, men du får inget materiellt stöd (boende och bidrag). Du kan välja vid vilken prefektur du vill registrera dig som asylsökande och eftersom du inte får något boende är chansen stor att ditt ärende blir kvar på denna prefektur. Förbered dig noga så att du har en plan på hur du ska klara din försörjning då du inte får boende eller bidrag.
Dublin 18 månader
Om du inte samarbetar under dublinprocessen, det vill säga går på dina möten på Prefekturen (och hos Polisen om du blivit ställd under uppsikt), blir du klassad som avvikande (placé en fuite). Det kallas att bli “Dublin 18 månader” eftersom 12 månader läggs till den ursprungliga fristen på 6 månader. Om du blir klassad som avvikande förlorar du ditt materiella stöd (asylboende och bidrag).
Det har hänt att personer lämnat sitt boende i panik efter att ha fått ett beslut om överföring och blivit Dublin 18 utan att vara förberedda. Det är viktigt att veta att man inte får tillbaka asylbidrag och boende när man blir “normal” efter att ha varit “Dublin 18”. Agera inte i panik. Kontakta LAMSF och berätta om din situation så kan vi hjälpa dig att bedöma olika alternativ.
Normal asylprocess
Vägen till en normal asylprocess kan vara både lång och jobbig, men de flesta får till slut lämna in sin asylansökan till OFPRA, det franska Migrationsverket.
När du fått bekräftelse på att du befinner dig i normal asylprocess har du 21 dagar på dig att lämna in sin skriftliga asylansökan. De 21 dagarna räknas från datumet som står på dokumentet attestation de demande d’asile (motsvarighet till det svenska LMA-kortet).
Asylansökan består av 2 delar: ett formulär att fylla i och en personlig asylberättelse (på franska). Om du vill skriva din asylberättelse på svenska så kan LAMSF hjälpa dig att översätta till franska. Om du vill skriva din asylberättelse på dari eller annat språk, kontakta din social och fråga om möjligheten att få den översatt till franska. Komplettera din asylansökan med relevant dokumentation, översatt till franska: intyg om kristendom, konvertering, apostasi, hbtqi+, fysisk och psykisk ohälsa, diplom/betyg, intyg från närstående i Sverige om “västernisering”…
Den skriftliga asylansökan
Denna skriftliga asylansökan kan man skicka med post, helst rekommenderat brev, eller lämna in direkt till franska Migrationsverket: OFPRA i Fontenay-sous-Bois. Man får sedan ett dokument som heter quittance (ett sorts kvitto) på att ens asylansökan är inlämnad och komplett.
Det är viktigt att vara medveten om sina asylskäl så att man kan formulera dem tydligt i sin asylansökan. Sverige och Frankrike har inte samma sätt att se på svenskafghanernas situation och säkerhetsläget i Afghanistan.
Här är några exempel på saker som kan väga tyngre i Frankrike än i Sverige:
- hazara, i viss mån också tadzjiker och andra minoriteter
- långvarig vistelse i Sverige och prägling av västerländsk kultur (västerniserad)
- dokumenterad sjukdom (diabetes, hepatit B, PTSD osv) som du inte kan få vård för i Afghanistan
- släktingar i Frankrike eller i ett annat västerländskt land (att ha nära släktingar i Frankrike kan också underlätta avdublinering)
- att som afghan ha levt länge som papperslös i Iran
Om du kommer från ett annat land än Afghanistan, kontakta LAMSF så tar vi reda på vilka asylskäl som gäller för ditt ursprungsland.
Asylintervjun
Efter att den skriftliga asylansökan skickats in är nästa steg i asylprocessen att bli kallad till intervju hos OFPRA. Intervjun är asylprocessens viktigaste etapp. Man kan få vänta på sin intervju i 6-8 månader, ibland ännu längre. Under 2023 har dock väntetiden för intervju varit kort, ofta två månader. Väntetiden på beslut har också minskat.
Observera att handläggarna på OFPRA är mycket kunniga om afghansk geografi och kultur. Din beskrivning av hemorten är mycket viktig för att handläggaren ska kunna fastställa din identitet. Identitetshandlingar kan förfalskas och köpas genom mutor, men en god lokal kännedom är svårare att imitera. Det är därför viktigt att kunna berätta i detalj om var man kommer ifrån (kunna visa på karta) och berätta om hur det ser ut. Det är bra att kunna berätta om den lokala kulturen, om matvanor, om vardagen (arbete, kläder, lokala avstånd, t.ex. mellan hem och skola, vilka grödor man odlar…). Allt detta gör det tydligt för handläggaren att du kommer från den region du uppger
Hjälporganisationen GISTI har en flerspråkig hemsida med mycket information om den franska asylprocessen. Här kan du läsa både om den skriftliga asylberättelsen och om intervjun hos OFPRA.
Kontakta LAMSF när du blir kallad till din OFPRA-intervju. Vi kan ge dig information på dari och svenska om intervjun.
Det är viktigt att förbereda sig noggrant inför intervjun. Asylintervjun i Frankrike är inte som i Sverige. I Frankrike vill de att man berättar fritt, med mycket detaljer, även som svar på korta frågor. Det är alltså ingen kort intervju med korta frågor och korta svar.
Intervjun består av två delar. I den första delen går handläggaren igenom informationen i asylformuläret. Det kan till exempel vara frågor om föräldrarnas namn. Intervjuns andra del handlar om asylskälen..
Information om asylprocessen och Immigration
För att förstå asylprocessen i Frankrike är det bra att ha koll på ord och uttryck: klicka här för en fransk-svensk ordlista.
Franska Migrationsverket (OFPRA) ger ut en asylguide på flera språk, bland annat engelska och pashto. I Watizat-guiden finns också bra och tydlig information om asylprocessen och adresser till hjälporganisationer som ger juridisk rådgivning till asylsökande.
InfoMigrants är en nyhets- och informationssajt för migranter och finns på fem språk: arabiska, dari, engelska, franska, pashto. InfoMigrants är ett samarbete under ledning av tre stora europeiska mediekällor: franska Médias Monde (Frankrike 24, Radio France International, Monte Carlo Doualiya), den tyska Deutsche Welle och den italienska pressbyrån ANSA. InfoMigrants finansieras bl. a. av Europeiska unionen.
Advokat och juridisk rådgivning
I Frankrike har asylsökande rätt till rättshjälp (“aide juridictionnelle”, kostnadsfri rättshjälp i form av advokat) både vid avdublinering (överklagan av beslut om överföring) och överklagan av avslag på asylansökan i första instans (OFPRA). Till skillnad från Sverige så har man i Frankrike ingen advokat under processen för asylansökan. Om man vill ha med sig en advokat till intervjun så går det bra, men man får i så fall betala den kostnaden själv. I Frankrike finns det vanligtvis ingen anledning till att ha en advokat i detta inledande skede av asylprocessen.
Observera att det händer att socialarbetare insisterar på att välja advokat till asylsökande, men att de inte alltid väljer någon som har relevant erfarenhet. Kontakta LAMSF för att säkra att du har en advokat som kan den här typen av asylärenden. LAMSF kan hjälpa till med att hitta en advokat som accepterar “aide juridictionnelle” (kostnadsfri rättshjälp).
Familjeåterförening i Frankrike
Om du har gift dig i Afghanistan eller Iran är äktenskapet endast juridiskt giltigt om ni båda var närvarande och över 18 år vid vigseln. Om en av er var under 18 räknas ni som sambor. Familjeåterförening är möjlig för sambor, men fler bevis krävs på relationen (SMS-konversation, telefonsamtal, kvitto på att du skickat pengar). Om ni gift er “per telefon” betraktas ni som förlovade. Kontakta LAMSF om du har frågor om detta.
Resa när man fått uppehållstillstånd i Frankrike
RESA UTOMLANDS: När du fått uppehållstillstånd kan det ta mellan ett och två år innan du får ett främlingspass (titre de voyage). Du måste själv ansöka om att få ditt främlingspass. Observera att om du reser på ditt afghanska pass kan du förlora ditt franska uppehållstillstånd. (En person hade bråttom att hälsa på familj i Iran och kunde inte vänta på främlingspass utan reste med sitt afghanska pass, som han tappade. Då kunde han inte ta sig tillbaka till Frankrike. LAMSF kunde inte hjälpa honom.)
RESA INOM FRANKRIKE: Observera att det inte går att flyga inom Frankrike innan man fått sitt officiella uppehållstillståndskort (“carte de permis de séjour” – ett plastkort med foto). För att resa med flyg kräver flygplatsen att den resande ska visa upp en giltig ID-handling. Dokumentet man får i väntan på det officiella uppehållstillståndskortet, “récépissé”, betraktas inte som en giltig legitimation. Det går dock bra att resa med buss eller tåg inom Frankrike.