Jag har ingen i hela världen

O, 18 år, är på flykt igen! Den här gången från Frankrike.

När de franska myndigheterna skulle pröva hans asylskäl skickade de en fråga till Sverige. Han hade tidigare sökt asyl där. Nu undrade fransmännen om Sverige ville ta tillbaka flyktingen.

Ja, svarade Migrationsverket. Han hade ett utvisningsbeslut i Sverige och skulle skickas till Afghanistan så fort han satte foten på svensk mark.

När jag ringer till O svarar han från Italien.

— Jag kan inte vara kvar i Frankrike. Nu försöker jag här.

Det var i maj 2018 som O beslutade sig för att lämna Sverige, efter att ha fått tre avslag på sina ansökningar om asyl. Både hans svenska familj och hans mentor på gymnasiet i Sala försökte övertala honom att stanna.

”Jag har ingen i hela världen. Vad ska jag göra”, svarade O.

Han kommer från en by nära Jalalabad i östra Afghanistan. När IS tagit kontroll över den skickade terrororganisationen en dag brev till hans far och krävde att sonen skulle ansluta sig. Då vände sig pappan till människosmugglare, som förde ut O ur landet.

Strax därefter gav sig resten av familjen av. Sedan dess är den är spårlöst försvunnen och han har tagit hjälp av Röda korset i både Sverige och Frankrike för att hitta dem, men utan resultat.

O haltar lite sedan han blivit misshandlad under flykten av polisen i Bulgarien.  De sparkade och slog honom på benen och fötterna när han under en kort period var inburad innan han kunde fortsätta flykten mot Sverige.