Asyl i Frankrike
Här hittar du information om den franska asylprocessen, om hur du kontaktar franska migrationsmyndigheter och registrerar dig som asylsökande, vad som gäller om du blir “normal” eller “Dublin”, hur du får juridiskt stöd och mycket annat.
De allra flesta som kontaktar LAMSF är afghaner, vilket gör att mycket av vår information handlar just om svenskafghaner, men vi hjälper alla svensktalande flyktingar i Frankrike, oavsett nationalitet.
Många av de svenskafghaner som kommit till Frankrike från Sverige under 2023 har blivit Dublin. Däremot händer det inte lika ofta som förut att Frankrike skickar tillbaka afghaner till Sverige. De flesta blir “normala” efter sex månader, oberoende om Sverige begär tillbaka eller inte.
Asylprocessen i Frankrike
I Frankrike är det OFPRA, den franska motsvarigheten till Migrationsverket, som behandlar asylansökningar. När man registrerat sig som asylsökande sköts allt det praktiska av en avdelning som heter OFII. Möten under asylprocessen, förutom intervjun som äger rum på OFPRA, sker på Prefekturen, en polismyndighet med administrativ funktion, som finns i varje departement. I Paris ligger OFII i samma lokaler som Prefekturen.
Hur går det till att söka asyl i Frankrike?
Att söka asyl i Frankrike är en lång process och det är viktigt att göra saker i rätt ordning. Det är viktigt att veta att registreringen av asylansökan inte görs på samma sätt i Paris-regionen som i övriga Frankrike.
I Paris-regionen, Ile de France, ringer man OFIIs telefonnummer för asylsökande för att boka en tid på Prefekturen. I övriga Frankrike kan man gå direkt till en SPADA (Structure de Premier Accueil des Demandeurs d’Asile – en hjälporganisation som har i uppdrag att boka tid för asylansökningar). Läs gärna mer på sidan om Dublin om olika regioner.
Informationen nedan gäller Paris-regionen Ile de France.
Skaffa ett franskt telefonnummer (SIM-kort).
Kallelsen för registrering som asylsökande skickas via SMS så det är viktigt att ha ett franskt telefonnummer.
Ring och boka tid för att registrera dig som asylsökande
Telefonnummer (OFII): 01 42 50 09 00, öppet måndag till fredag kl 9-16.30.
Man kan prata franska eller engelska (dari går också men då får man stå i kö längre tid). Det är inte gratis att ringa och det kan vara svårt att komma fram. Samtalet bryts automatiskt efter 45 minuter och man får då prova igen. Det är lättare komma fram på eftermiddagar och i slutet av veckan. Man kan också ringa OFII gratis från särskilda dagcenter (se lista i Watizat-guiden, där du också finner komplett och aktuell information om den franska asylprocessen).
När man får svar ska man uppge följande information:
- förnamn, efternamn (ange ditt RIKTIGA namn)
- nationalitet
- födelsedatum (om ditt födelsedatum ändrats av Migrationsverket och du vill ange ditt riktiga födelsedatum kan du göra det)
- datum för ankomst till Frankrike
- mobilnummer (eller mailadress om man inte har mobil)
OBS! Man kommer inte alltid fram när man ringer. Ta skärmdumpar (screenshots) av dina samtal till OFII så att du kan bevisa att du försökt boka tid flera gånger.
Registrera dig som asylsökande och lämna fingeravtryck
Man får sedan en första kallelse till Prefekturen. Det kan vara Prefekturen i Paris (Porte de Clignancourt, även kallad métro 4) eller Prefekturen i en kranskommun: Melun (77), Versailles (78), Evry (91), Nanterre (92), Bobigny (93), Créteil (94), Cergy (95).
OBS! Det är sökningen på fingeravtryck i databasen EURODAC som avgör om man blir Dublin eller “normal”, inte vilket namn du uppger i kontakt med franska myndigheter. Fingeravtryck finns kvar i systemet i 10 år. Det kan dock hända, även om det är ovanligt, att man blir “normal” trots att man har lämnat fingeravtryck i Sverige eller andra länder. Den första kontakten med franska myndigheter handlar om registrering av asylansökan, inte om asylskäl, men det är viktigt att vid den första kontakten med prefekturen berätta om man har familj i Frankrike eller andra länder i Europa.
På det första mötet får man lämna vissa uppgifter och ibland också lämna fingeravtryck. Man får också ofta en kallelse till ett nytt möte några dagar senare.
På det andra mötet får man veta om man blir “normal” eller “Dublin” (tidigare skedde allt under en och samma dag, men under 2023 har det blivit vanligare att det behövs flera möten för att registrera sig som asylsökande).
- Ta med din mobil för att kunna visa kallelsen.
- Ta med 4 foton (passfoton: kan tas i fotoautomater som finns bland annat på tågstationer)
- Ta med något att äta och dricka. Det tar ofta hela dagen eftersom många kallas till samma tid.
När registreringen är klar får man ett dokument som heter attestation de demande d’asile (ATDA), antingen ”Dublin” (en procédure Dublin) eller ”normal” (en procédure normale).
Det motsvarar det svenska LMA-kortet, men är i A4-format, med foto, namn, underskrift och ett referensnummer. Det är bra att ta en kopia som man kan bära med sig hela tiden och lämna originalet på ett säkert ställe.
Många kallar detta dokument för “récépissé”, men det är inte rätt ord. “Récépissé” heter det dokument man får när man fått uppehållstillstånd, ett dokument som gäller i väntan på det definitiva plastkortet.
OFII tar över: materiellt stöd till asylsökande.
I Paris finns OFII i samma lokaler som Prefekturen, men det är en del av OFPRA, det franska Migrationsverket. OFII ansvarar för:
- bankkort: nödvändigt för att kunna få asylbidraget ADA (Allocation pour Demandeur d’Asile). ADA betalas ut den 5:e varje månad, men det tar några månader innan det kommer igång.
- sjukförsäkring: CMU (Couverture Maladie Universelle)
- postadress för myndighetspost (“domiciliation”)
- boende
När du kallas till ett möte av OFII så räkna med att det tar en halv dag. Det är mycket kö.
Det är ingen skillnad på det stöd man får av OFII beroende på om man är “normal” och “dublin”, men vissa departement har särskilda Dublin-boenden (till exempel i Strasbourg, i östra Frankrike). Om man blir Dublin får man inte lämna in sin asylsökan i Frankrike, eftersom Sverige, enligt Dublin-förordningen, räknas som ansvarig för asylansökan. Läs mer på sidan om Dublin.
När man registrerat sig som asylsökande i Paris (lämnat fingeravtryck) får man efter en viss tid boende. Det kan gå väldigt fort, men det kan också ta flera veckor, ibland mer. Under denna första tid får man alltså ingen hjälp av franska myndigheter utan måste klara sig helt själv. När man väl får boende kan det vara i Paris-regionen eller ute i landet. Det är inget man kan påverka eller bestämma själv. Om man har en sjukdom som kräver kvalificerad vård och man redan har en vårdkontakt finns det större möjlighet att stanna i Paris. Om man får boende i en annan del av Frankrike blir man registrerad vid den lokala prefekturen. Ens ärende flyttas då från Paris till den lokala prefekturen.
5 Normal asylprocess: den skriftliga asylansökan
Man har 21 dagar på sig att lämna in sin skriftliga asylansökan. De 21 dagarna räknas från datumet som står på dokumentet attestation de demande d’asile (motsvarighet till det svenska LMA-kortet) som man får efter att ha lämnat fingeravtryck.
Asylansökan består av 2 delar: ett formulär att fylla i och en personlig asylberättelse (på franska). Om du vill skriva din asylberättelse på svenska så kan LAMSF hjälpa dig att översätta till franska. Om du vill skriva din asylberättelse på dari eller annat språk, kontakta din social och fråga om möjligheten att få den översatt till franska. Komplettera gärna din asylansökan med relevant dokumentation, översatt till franska: intyg om kristendom, konvertering, apostasi, hbtqi+, fysisk och psykisk ohälsa, diplom/betyg, intyg från närstående i Sverige om “västernisering”…
Denna skriftliga asylansökan kan man skicka med post, helst rekommenderat brev, eller lämna in direkt till OFPRA i Fontenay-sous-Bois. Man får sedan ett dokument som heter quittance (ett sorts kvitto) på att ens asylansökan är inlämnad och komplett.
Det är viktigt att vara medveten om sina asylskäl så att man kan formulera dem tydligt i sin asylansökan. Sverige och Frankrike har inte samma sätt att se på svenskafghanernas situation och säkerhetsläget i Afghanistan.
Här är några exempel på saker som kan väga tyngre i Frankrike än i Sverige:
- hazara, i viss mån också tadzjiker och andra minoriteter
- långvarig vistelse i Sverige och prägling av västerländsk kultur (västerniserad)
- dokumenterad sjukdom (diabetes, hepatit B, PTSD osv) som du inte kan få vård för i Afghanistan
- släktingar i Frankrike eller i ett annat västerländskt land (att ha nära släktingar i Frankrike kan underlätta avdublinering)
- att som afghan ha levt länge som papperslös i Iran
Om du kommer från ett annat land än Afghanistan, kontakta LAMSF så tar vi reda på vilka asylskäl som gäller för ditt ursprungsland.
Efter att den skriftliga asylansökan skickats in är nästa steg i asylprocessen att bli kallad till intervju hos OFPRA. Intervjun är asylprocessens viktigaste etapp. Man kan få vänta på sin intervju i 6-8 månader, ibland ännu längre. Under 2023 har dock väntetiden för intervju varit kort, ofta två månader. Väntetiden på beslut har också minskat.
Observera att handläggarna på OFPRA är mycket kunniga om afghansk geografi och kultur. Din beskrivning av hemorten är mycket viktig för att handläggaren ska kunna fastställa din identitet. Identitetshandlingar kan förfalskas och köpas genom mutor, men en god lokal kännedom är svårare att imitera.
Hjälporganisationen GISTI har en flerspråkig hemsida med mycket information om den franska asylprocessen. Här kan du läsa både om den skriftliga asylberättelsen och om intervjun hos OFPRA.
Kontakta LAMSF när du blir kallad till din OFPRA-intervju. Vi kan ge dig information på dari och svenska om intervjun.
Det är viktigt att förbereda sig noggrant inför intervjun. Asylintervjun i Frankrike är inte som i Sverige. I Frankrike vill de att man berättar fritt, med mycket detaljer, även som svar på korta frågor. Det är alltså ingen kort intervju med korta frågor och korta svar. Det är viktigt att kunna berätta i detalj om var man kommer ifrån (kunna visa på karta) och berätta om hur det ser ut. Det är bra att kunna berätta om den lokala kulturen, om matvanor, om vardagen (arbete, kläder, lokala avstånd, t.ex. mellan hem och skola, vilka grödor man odlar…). Allt detta gör det tydligt för handläggaren att du kommer från den region du uppger.
Information om asylprocessen och Immigration
Asylintervju på OFPRA
För att förstå asylprocessen i Frankrike är det bra att ha koll på ord och uttryck: klicka här för en fransk-svensk ordlista.
Franska Migrationsverket (OFPRA) ger ut en asylguide på flera språk, bland annat engelska och pashto. I Watizat-guiden finns också bra och tydlig information om asylprocessen och adresser till hjälporganisationer som ger juridisk rådgivning till asylsökande.
InfoMigrants är en nyhets- och informationssajt för migranter och finns på fem språk: arabiska, dari, engelska, franska, pashto. InfoMigrants är ett samarbete under ledning av tre stora europeiska mediekällor: franska Médias Monde (Frankrike 24, Radio France International, Monte Carlo Doualiya), den tyska Deutsche Welle och den italienska pressbyrån ANSA. InfoMigrants finansieras bl. a. av Europeiska unionen.
Advokat och juridisk rådgivning
I Frankrike har asylsökande rätt till rättshjälp (“aide juridictionnelle”, kostnadsfri rättshjälp i form av advokat) både vid
avdublinering (överklagan av beslut om överföring) och överklagan av avslag på asylansökan i första instans (OFPRA). Till skillnad från Sverige så har man i Frankrike ingen advokat under processen för asylansökan. Om man vill ha med sig en advokat till intervjun så går det bra, men man får i så fall betala den kostnaden själv. I Frankrike finns det vanligtvis ingen anledning till att ha en advokat i detta inledande skede av asylprocessen.
Observera att det händer att socialarbetare insisterar på att välja advokat till asylsökande, men att de inte alltid väljer någon som har relevant erfarenhet. Kontakta LAMSF för att säkra att du har en advokat som kan den här typen av asylärenden. LAMSF kan hjälpa till med att hitta en advokat som accepterar “aide juridictionnelle” (kostnadsfri rättshjälp).
Familjeåterförening i Frankrike
Om du har gift dig i Afghanistan eller Iran är äktenskapet endast juridiskt giltigt om ni båda var närvarande och över 18 år vid vigseln. Om en av er var under 18 räknas ni som sambor. Familjeåterförening är möjlig för sambor, men fler bevis krävs på relationen (SMS-konversation, telefonsamtal, kvitto på att du skickat pengar). Om ni gift er “per telefon” betraktas ni som förlovade. Kontakta LAMSF om du har frågor om detta.
Resa utomlands när man fått uppehållstillstånd i Frankrike
När du fått uppehållstillstånd kan det ta mellan ett och två år innan du får ett främlingspass (titre de voyage). Du måste själv ansöka om att få ditt främlingspass. Observera att om du reser på ditt afghanska pass kan du förlora ditt franska uppehållstillstånd. (En person hade bråttom att hälsa på familj i Iran och kunde inte vänta på främlingspass utan reste med sitt afghanska pass, som han tappade. Då kunde han inte ta sig tillbaka till Frankrike. LAMSF kunde inte hjälpa honom.)